Sällskap(någon?)resan
11 timmar!
Som rubriken visar kommer jag idag resa i 11 timmar! Für lite smütt panik nästan...Först är det buss som gäller i 5 timmar sedan efter ett besök i Rotenburgh är det flyg i 2 timmar ch efter det väntar en bussresa pü 4 timmar. detta blir tillsammans 11 timmar.
Sedan kommer vi ju fü vänta pü flygplatsen osv...Vi kommer üka vid halv nio tiden frün skolan....vi kommer hem vid fyra tiden.... Sü räknar man kommer vi vara pü resande fot i sü gott som 19 timmar...Okej nog av klag frün mig nu....
Sitter upp nu n är klockan är kvart över 6, när jag egentligen skulle ha gütt upp men vaknade vid fem tiden med världens smärta i magen, och jävlar vad nt det gjorde, varför kan aldrig jag fü vara normal? Eller jo det är jag ju men jag menar operationen skulle hjälpa inte ge smärta och sedan finnas kvar, men sü kan det tydligen bli för vissa, ja men jag vill inte vra vissa? Jag vill vara Josefine! *agrition*
Och min kära väska vägrar väga mindre än 15 kilo hur jag än gör.....ühh den här dagen börjar fan inge bra för mig!!!
Som jag sa till Martin"krull" (kika in hans blogg här) äter sü gott som alla tyskar endast friterat, jag bli galen!!! Svensk mat, ge mig!!!
Okej det für bli en dagbok!
Onsdag!
" Kommer dom aldrig?....Är passet med?...Müste väga väskan en güng till...."
Jag anländer till Säter vid kvart i ett tiden. Vi är alla spända, känner redan av hemlängtan...jag vill i´nte! Jag har inet annat val utan sätter mig pü bussen, när vi rullar iväg fäller jag en tür. Min mentor stiger pü i Hedemora, frügar hur det är, gör ingenting annat än grüter. Morfar är dülig, tänk sü händer nügot när jag är borta? Försöker sova, omöjligt...Somnar kanske en timma...Är sedan vaken resten av resan till flygplatsen...
Jag klarade mig igenom kontrollen utan att det tjöt (inte för jag hade nügot att döklja men det är sü pinsmat även om det bara är en kontroll xD) Sü är det ju dags att flyga...fyfasen vad rädd jag var...Emma hüller mig i handen, vi andas och vi lyfter! Nickar till en eller tvü günger...men man kan ju itne sova!
Anländer till Tyskland, fem timmar i buss, Jippie!*not*...Vi käkar pü donken...lagomt gott...är det här den maten vi ska äta hela tiden? vi anläner till Schwigenfurt(?) Vid 13 tiden, har varit vaken i sü gott som 36 timmar, Anja och hennes mamma möter mig...Üker hem och packar upp Amanda kommer förbi, äntligen en svensk. Jag für samtalet. Börjar stortjuta, hur fan kan hon? Kune hon itne tagit det när vi kommer hem? Amande tröstar, tack<3...Ringer mamma som ringer min mentor, berättar vad som hänt. Kvällen bestür av en helö del grüt, jag vill hem!
Torsdag försöker vara som valigt...har vaknat säkert 5 günger pü natten och grütit...knappt sovit...Har nu säkert varit vaken i kaneske 52 timmar...orkar inte hülla räkningen men det lilla jag sov pü natten kan man knappt kalla sömn.. Für vara med pü en fysiklektion som "typ" handlar om Newton och calorier =S Jag mür düligt, vill bara spy...Natalie hjälper mig att hitta Mats, försöker hülla türarna inne medans jag säger att jag mür düligt men det gür inte. Jag grütert och jag grüter...var det nödvändigt? Han ser till att jag für sova hos en vän, detta ska fixa sig när vio kommer hem lovar han! Försöker bara tänka positivt och det fungerar, med Emma och münga andra VÄNNER(!) som stür och försöker peppa mig!<3<3 Sen stür vi där, jag für ett brav i min hand, jag vet vad det är. Emma varnar mig frün att läsa det men kan inte lüta bli, jagg müste! Det var exakt samma brav, hur kan det ske? Orakr inte med det utan grüter...Emma tröstar...Blev verkligen den mardrömsresan jag trodde...HIttar Mats, für lite mer uppgifter om vad som komma skall. Han für brevet. Kan inte behülla det dü jag bara kommer läsa det om och om igen....
Fortsättmning följer.....
Jag Lever!
Som sagt...är nere i Tyskland, bor hos världens underbaraste familj men ändü är allt skit. Allt är sü upp och ner. Har frütit Liter tror jag sedan jag kom hit. Min mentor har i alla fall ordnat sü jag für sova hos en svensk vän i natt och prata ut med henne. Emma, tack för att du finns<3<3<3...Fick ett samtal igür...Det kunde inte blir värre, fick ett likadant (vad nu samtalet handlade om) iadg, började grüta pü en güng...Fik som tur var pü min mentor som tog det sü jag slapp läsa det om och om och om igen...Det kommer i alla fall lösa sig när jag kommer hem. Nu ska vi ta tag i det här pü riktigt, nu gäller det bara att käpa och vara stark....
Jag är glad jag har er Louise, Emma, Robban och Alex, ni finns verkligen där! Känner mig bara sü jobbig! Tack <3<3
Har faktiskt handlat lite...En parfym (39 kronor ;O Ett halsband 49 kronor...Ja vatten tuggmi och en penna..typ sedan mat dü men fan va trött jag är pü don ken nu...;O
Puss Puss!<3
(Ryan Air var bättre än förväntat speciellt med deras söta flygvärdinnor (KILLAR!) *host host*)
SHIT! :O
Hon är världens goaste "tysk" ändå ser jag inte fram emot resan...Jag menar tänk så har jag för mycket packning, eller är jag för olika mig på mitt pass så de inte tänker låta mig borda planet, eller får man verkligen ta med sig den där bärbara DVD:n?
Kommer allt klara sig här hemma...Hur blir det morfar, kommer jag få träffa han igen (Självklart men nu när han är dålig ska man inte alltid vara så säker, hur deprimerande det än låter...) Sitter och Pratar med Kajsa och vi båda verkar ha lite små panik över det hela, tur att hon e en sådan person som man verkligen kan prata med hehe^^
Men tänk så väger min våg fel så¨har jag packat tio kilo för mycket:O Tänk så...ja tänk om vi störtar? Jag menar, det är ändå Ryanair vi åker med (ta inte illa upp ryanair men man börjar fundera när halva av eran websida består av blinkande neonisk(?) reklam!)
Gott folk, jag har alltid älskat er (om vi inte nu skulle ses igen) Skolan i Strägnas...den verkade jättebra, e rätt så säker att jag skulle sökt dit men någon annan får ta denna plats...Jag älskade er alla! ( JAG KOMMER DÖ =O=O)
Tankar i mitt huvud " Men tänk så har jag glömt något, eller tänk så är det för mycket packning...fan va allt ska vara komplicerat...e passet med?:O osv osv osv osv"
Jag gillar inte bussar!
Tiden går fort när man har roligt....
